Hur skulle det gå om alla gjorde så?
2009
Text on Elin Wikström's "Hur skulle det gå om alla gjorde så?" for Kalmar Konstmuseum 2009.

Published by Kalmar Konstmuseum, 2009.

----------------------------------------------

En decemberdag 1981 står en man på en bro, på gränsen till den lilla orten Madison, Kentucky i USA. Han var på genomresa, vandrandes och liftandes, och stannade bara till för att köpa sig något att äta. Nu har han blivit förvisad ut ur staden av den lokala sheriffen; inte för att han har gjort något olagligt utan för att hans beteendemönster avviker, om än marginellt, från normen. Människor som han, lösdrivare, är inte välkomna; de stör ordningen, föreställningsvärlden, förutsägbarheten.
Mannen står kvar en stund på bron, innan han bestämmer sig att för att vända om och går tillbaka in till orten. Då arresteras han.
Händelsen utspelas i filmen First Blood. Mannen är Vietnamveteranen John Rambo.

En januarikväll 2009 står en kvinna på en annan bro, Liljeholmsbron på gränsen till Stockholms innerstad. Även kvinnans beteende uppfattas som avvikande. Och även vid det här tillfället rycker polisen ut, som omhändertar kvinnan och för henne till en psykiatrisk akutmottagning.
Händelsen är en del av verket Okänd, kvinna 2009-349701. Kvinnan är Konstfacksstudenten Anna Odell.

Var går gränsen för hur vi kan bete oss innan samhället sparkar bakut? Hur reagerar vi på ”lösdriveri” och ”oblomoveri”? På mental ohälsa? På konst?
Kan vi ens gå, stå, sitta, ligga var och hur vi vill? Ens i det offentliga rummet, ”vårt gemensamma vardagsrum”?
Och vad, eller kanske snarare var, är egentligen det offentliga rummet? Finns det något sådant kvar? Eller har vi sålt ut vårt vardagsrum till uteserveringarnas, reklamkampanjernas och stormarknadernas trygga förutsägbarhet?

Mellan de två händelserna beskrivna ovan, mer exakt i november 1993, genomför konstnären Elin Wikström verket Hur skulle det gå om alla gjorde så?. Det utgör en del av utställningen ICA på ICA Malmborgs i Malmö. Hon placerar en säng i snabbköpet, i vilken hon själv lägger sig och stannar kvar där under affärens öppettider i tre veckor.
För första gången sedan de där novemberveckorna 1993, upprepar nu Wikström sitt historiska verk under sju dagar på ICA Maxi i Kalmar.

----------------------------------------------

En dag vaknade jag och kände mig slö, sömnig och sur. Jag drog täcket över huvudet för jag ville inte stiga upp, se mig omkring eller prata med någon. Under täcket sa jag till mig själv, så här ska jag ligga, orörlig, utan att säga ett ord, så länge jag vill. Jag tänker inte göra någonting, bara blunda och låta tankarna komma och gå. Hur skulle det gå om alla gjorde så?
Elin Wikström

----------------------------------------------

foto: Oscar Guermouche

<strong>Elin Wikström</strong>Elin Wikström Hur skulle det gå om alla gjorde så